Pia Anderson

Varumärkesledaren

Min blogg handlar om hur du som företagare kan bygga det goda varumärket, så era kunder och medarbetare blir stolta över er och blir er bästa säljare. Att bygga det goda varumärket har visat sig vara lönsamt på många sätt.

Klimatkompensation i kolonialismens spår

Grinda Jag undrar vad min granne skulle säga om jag började plantera träd i hennes trädgård och hävdade att jag har rätt till det eftersom jag behöver klimatkompensera för mina flygresor.

Visst blundar vi fortfarande för att konsumtionsindustrin utnyttjar mänsklig arbetskraft på ett inhumant sätt för att du och jag ska kunna köpa så många prylar som möjligt till så lågt pris som möjligt. Om vi ska rannsaka oss själva så ställer vi oss inte ofta frågan om vem som producerat de prylar vi köper och vilka arbetsvillkor de haft. Kolonialismen kvarstår alltså fortfarande. Vi i väst utnyttjar fortfarande i modern tid människor som har sämre levnadsstandard än oss. En slags konsumtionskolonialism.

Klimatkompenserar du för dina utsläpp? Planterar du då skog någon annanstans i världen? I Afrika eller i Sydamerika? Varför planterar vi inte träden i vårt eget land och varför inte på vår egen tomt. Om vi vore tvungna att plantera träd i vår egen trädgård, skulle vårt koldioxidutsläpp bli mycket tydligare och vi skulle få en större förståelse för den förändring vi behöver göra. När trädgården och huset är fullt med träd är det kanske dags att sluta kompensera och istället göra en stor samhällsförändring.

Debatten runt Brasiliens president Jair Bolsonaro lyfter många tankar om vad som är rätt eller fel. De får inte skövla sin regnskog för att skapa odlingsmark. Vad säger västvärlden då andra länder skövlar sin skog? Hur såg det ut i Europa före bondesamhället? Hur mycket skog hade vi före bondesamhället? Och nu när Amazonas brinner säger han att stormakternas diskussion om bränderna i Amazonas visar på kolonial mentalitet. Han kanske har rätt i just det?

Vi i väst har en osalig förmåga att alltid tro oss veta bäst. Att vårt sätt att prioritera våra liv är det bästa för alla. Men har det inte visat sig att det västerländska sättet att leva är långt ifrån hållbart. Vi släpper ut absolut mest koldioxid i hela världen och många gånger på bekostnad av andra människors urusla arbetsvillkor. Är det vi som ska diktera villkoren för andra utan att själva göra bot och bättring?

Det är dags att klimatkompensera i sin egen trädgård.

 

Välkommen hit! Välkommen hem! Hur starkt är varumärket Uppsala idag?

Uppsala

Visst spelar det roll var man kommer ifrån. New York, Hong Kong, Stockholm, Uppsala, Heby, Östervåla, London. Är Uppsala en så pass attraktiv avsändare att den stärker ett företags varumärke idag? Med offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för att lösa sociala, ekologiska och ekonomiska samhällsproblem kommer vi med stolthet att kunna välkomna våra kunder, medarbetare, samarbetspartners och vänner till Uppsala.

Under Distinget 2020 satte Tove Lifvendahl huvudet på spiken! Mitt i en våg av föreläsare som pratar om en hållbar framtid för den nya stadsdelen södra Uppsala, lyfte hon fram otryggheten som växer sig större och större i Uppsala. Hon berättade om familjen som kände sig tvingad att lämna Uppsala för att deras 13-åring hotades av andra barn. Familjen fick rådet av BUP att inte polisanmäla och rådet av polisen, att en flytt skulle vara bästa lösningen.
Social otrygghet och utanförskap är rätt gödning för mer kriminalitet. Varje nedbrunnen bil, varje bombat hus och all förstörelse av människoliv är inte bara ett socialt problem utan det ger även stora koldioxidutsläpp. Ett nedbrunnet hus ger till exempel ett utsläpp om 25 ton koldioxid. Det ekologiska systemet, det sociala systemet och det ekonomiska systemet är tätt ihoptvinnade och det går inte att bedriva hållbar utveckling i ett stuprör om bara klimat.

Vi lägger ned mycket omtanke och klokhet i hur vi ska bygga en ny stadsdel med 33.000 bostäder, skola, dagis, spårväg, 20.000 nya arbetsplatser och all infrastruktur. Vi ska bygga en socialt integrerad stad, där fattiga och rika ska bo i samma kvarter. Många föreläsare under Distinget 2020 pratade om att vi behöver mod för att våga göra saker på nya sätt och inte bara anpassa oss efter klimatförändringar utan även stötta integration och motverka ofrivillig ensamhet. Vi behöver hjälpa människor till samverkan och samarbete. Vi behöver ett sammansvetsat näringsliv som samarbetar med kommun och region, det är nyckeln till framgång.  
För mig var Distinget 2020 en paradox mellan våra problem idag och förhoppningar om framtiden. Jag frågar mig själv om vi bryr oss lika mycket om den gamla otrygga trasiga förorten som om den nya framtida stadsdelen södra Uppsala.
Ardalan Shekarabi, vår socialförsäkringsminister, berättade att offentlig upphandling är 1/5 av Sveriges bruttonationalprodukt och att de offentliga inköpen bör vara ett viktigt strategiska verktyg för att lösa samhällsproblem. Carl Bergkvist, näringspolitisk expert på Handelskammaren, förespråkade att vi ska använda vår konsumentmakt för att göra skillnad.

Jag tänker att när partnerskap förespråkas som den högsta ledarskapsformen behöver offentlig upphandling utvecklas så det blir ett strategiskt verktyg som löser sociala, ekologiska och ekonomiska samhällsproblem i samarbete med näringslivet.
Målet med hållbar utveckling enligt Agenda 2030 är en värld och ett samhälle som är rättvist, jämlikt, tryggt och helt utan fattigdom, krig och klimathot. Jag förespråkar att vi använder köpmakten och då syftar jag inte i första hand på privatpersoner eller näringslivet utan på de offentliga upphandlingar som sker med våra skattepengar.

Jag önskar att kommunen och regionen tar sitt inköpsansvar och använder offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för att lösa sociala, ekologiska och ekonomiska samhällsproblem så som EU förordar i deras direktiv från 2014, så vi med stolthet kan hälsa våra kunder, medarbetare, samarbetspartners och vänner välkomna till Uppsala, välkomna hem till oss.

Hållbar affärsutveckling är lönsam – därför startar vi Uppsala 2030

Uppsala Medarbetarnas engagemang ökar, kunderna blir mer lojala och försäljningen ökar. Det är några av anledningarna till att hållbar affärsutveckling är lönsam.

FN, Svensk Handel och Företagarnas undersökningar visar att de flesta företagsledare känner till de globala målen, de vill vara med och bidra till hållbar utveckling, men de vet inte hur. En del företagsledare tänker även att man först behöver bli lönsam för att sedan vara med och bidra till ett bättre samhälle.

Samtidigt visar studier att hållbar affärsutveckling är lönsam eftersom den öppnar upp nya marknader och kundgrupper, ökar kundernas förtroende för företaget och kunderna blir mer lojala. Medarbetarnas engagemang ökar och därmed innovationskraften, vilket skapar nya produkter och tjänster. Försäljningen ökar, kostnaderna i produktionen sjunker och relationen till samhället blir starkare.

Vi lever mitt i ett nytt paradigm, i en ny marknadsekonomi där ansvaret för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet behöver vara i balans. Detta ställer helt andra krav på ett företags vision, affärsidé, värderingar och strategier. Vi lever i ett globalt, digitalt samhälle som kräver hållbara affärsmodeller. Detta skapar helt nya möjligheter för de företag som förstår att investera in i framtiden, därför startar jag vd-nätverket Uppsala 2030 tillsammans med UNT, Uppsala universitet och Almi.

Handelskammaren bjuder in till en prova-på-Uppsala 2030-frukost den 15/1. Vill du veta mer och anmäla dig? 

Läs mer och ansök om en plats i nätverket på www.uppsala2030.com

Avslutningsvis vill jag önska dig ett Gott Nytt År och önska dig välkommen till ett nytt transformativt decennium! /Pia

Nystartade företag gör affärer i den nya världen

Uppsala Jag hade äran att få träffa drygt fyrtio UF företagare på Celsiusskolan i fredags. Jag blev så imponerad över hur de integrerat hållbarhet in i sin affärsidé, och digitalisering in i affärsmodellen som om det vore det mest naturliga som fanns. Därför startar vi vd-nätverket Uppsala 2030, så det blir lika naturligt för etablerade företag.

Jag kommer ihåg när mina äldsta pojkar var så gamla att de sprang ifrån mig för första gången. Det var med både glädje och sorg i hjärtat. Glädjen i att se dem utvecklas och sorgen i min kropps nedåtgång. När de unga springer ifrån oss äldre, brukar vi trösta oss med att vi i alla fall har större livserfarenhet och kanske en bredare kunskap. Men har vi äldre rätt kunskap för att navigera på en planet med begränsade resurser?

UF Fairlight drivs av några tjejer som samlar in gamla ljusstumpar från restauranger och gammalt porslin från olika loppisar och skapar supersnygga dekorationsljus i en cirkulär affärsmodell. En perfekt lösning för restauranger, eller hur!

Har du som villaägare irriterat dig på att du själv får köra de sopor som du valt att återvinna till sopstationen. På vår gata bor det cirka tjugo hushåll som alla kör sina egna sopor till återvinningen minst en gång i månaden. Det problemet ska UF företaget Recyclehelper hjälpa oss med, bara de får tillåtelse av kommunen. Jag håller tummarna för dem.

Tänk då att detta bara är två exempel av en hel rad hållbara UF företag som löser kundernas problem på ett hållbart sätt. Utöver spännande UF företag träffar jag även varje år många UIC företag med hållbara lösningar på våra problem.

De nystartade företagen har aldrig haft ett större försprång gentemot de etablerade företagen. Nyuppstartade behöver inte investera i gammalt dyrt industritänk, utan kan gå rakt in i en hållbar affärsmodell inspirerat av cirkulär ekonomi, delningsekonomi och hållbar digitalisering.

Tidningsbranschen håller på att stöpas om, nya banker sticker upp med en helt ny digital affärsmodell, musik och bokbranschen har fått lov att lösa sina kunders problem och behov på helt nya sätt. Reseindustrin lider av flygskam och modebranschen av köpskam. AirBnB, FaceBook, Google, Skype, Tesla, Spotify, Storytell, iZettle är bara några exempel på företag som verkligen satt de starka etablerade företagen på pottkanten.

Vi lever mitt i ett paradigmskifte, vår gamla världsbild sätts om mitt framför näsan på oss.  En gång trodde vi att jorden var platt. Men redan Aristoteles (som levde under antiken, 350 år f. Kr) visste bättre och visade att jorden var rund. Under medeltiden (400-1400 talet) förändrades människors världsbild till att jorden är rund. Vi har inte lika lång tid på oss (1000 år) att sätta om från vår industriella världsbild, om en planet med oändliga resurser som aldrig tar slut, till en världsbild där vi alla lever på en rund planet med begränsade resurser).  Vi vet att jorden har begränsade resurser, klimatförändringarna visar tydligt detta, men vi behöver hjälp att tänka i nya banor. Vi behöver ny kunskap och träning för att kunna ställa om så att vi äldre företagsledare integrerar hållbarhet in i vår vision och affärsidé lika naturligt som de unga företagsledarna gör.

Det är verkligen dags för oss äldre att förstå allvaret i de klimatförändringar vi lever i och skaffa oss ny kunskap om hållbar affärsutveckling för att säkerställa vårt företags existensberättigande i framtiden. De senaste fem åren har jag fördjupat mitt kunnande inom hållbar affärsutveckling för att kunna njuta då mina barn springer om mig och jag ser nya hållbara företag vinna marknadens förtroende. Vi äldre har lång livserfarenhet som är en enorm styrka om vi bara lägger till ny kunskap om hållbar affärsutveckling. Därför har vi (Uppsala Universitet, Almi, UNT och 5Vtill5P) startat vd-nätverket Uppsala 2030 som startar i mars nästa år.

Var går gränsen för att bry oss på riktigt? Kan vi verkligen köpa oss fria ur alla situationer?

Uppsala Kan det vara så att var och ens civilkurage och människokärlek, modet att stå upp för sig själv och våga hjälpa andra, är den gräns jag letar efter. Civilkurage och kärlek kan inte någon annan göra åt oss. Och det går inte att köpas för pengar.

Pengar är en mänsklig konstruktion som uppstod för att vi skulle kunna hjälpa varandra på ett indirekt sätt. Om jag behöver mat på bordet från min grannbonde i form av fläsk, vete, råg, eller mjölk, så var det inte alls säkert att bonden behövde nylagade skor i samma utsträckning från mig som skomakare. Vi kunde då använda pengar för att göra det möjligt för bonden att kunna köpa andra saker än nylagade skor från mig.

I takt med att det ekonomiska systemet utvecklades, utvecklade vi även ett socialt system där alla människor lägger en procentuell del av sin inkomst i en gemensam skattkista, så att alla människor ska få möjlighet att leva ett värdigt liv och få möjlighet till sjukvård, dagis, skola och äldreomsorg.

Men kan vi verkligen köpa oss fria genom att lägga en procentuell del av våra pengar i en skattkista? Kan vi köpa oss fria genom att skänka pengar till välgörenhet? Kan vi köpa oss fria genom att klimatkompensera?

Kan vi överhuvudtaget köpa oss fria, eller måste vi själva börja göra rätt för oss. Var går gränsen där det inte längre går att köpa oss fria? Var går gränsen från att köpa sig fri till att bry sig på riktigt?

Omtanke och medmänsklig kärlek, ett leende mot en främling, ett blygt hej kan göra stor skillnad. Att våga säga ifrån när vi ser att någon är elak, ojämlik eller orättvis, att våga fråga om någon behöver hjälp är vårt civilkurage. Att våga gå sin egen väg och tänka fritt. Att som företagare bry sig om sina medarbetare på riktigt och att våga ställa om sin affärsmodell och lösa kundernas problem på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt är modigt och omtänksamt.

Vi kan inte köpa omtanke, kärlek och civilkurage för pengar! Vi kan inte köpa oss fria från vårt medmänskliga ansvar, vare sig som privatperson eller företagsledare. Det var den gränsen jag letade efter.

Hur tänker du?

Zlatan – bygg varumärket med hjärta och hjärna

Uppsala Det räcker inte med att vara känd och det räcker inte med att tjäna stora pengar för att bygga ett starkt varumärke. Dina kunder behöver bli dina bästa säljare för att du ska lyckas på lång sikt.

Om vi börjar med att definiera vad ett starkt varumärke är, så tänker jag att, du Zlatan, har ett starkt varumärke då dina fans och kunder har blivit dina bästa säljare.

Och det händer inte bara för att alla känner till dig och vad du erbjuder för slags produkter (fotbollströjor, parfym, träningskläder med mera). Kunderna och fansen behöver dessutom tycka om dig på riktigt med hjärtat.

Men det räcker inte heller för att de ska bli dina bästa säljare. Dina kunder och fans behöver vara stolta bärare och ägare till alla dina produkter. Då och inte förrän då, har du ett starkt varumärke, enligt mitt sätt att definiera ett starkt varumärke.

Några tips till dig tänker jag inte komma med, men jag skulle gärna vilja höra hur du tänker kring ditt köp av Hammarby och dina tankar om vad Hammarbyaffären kan göra med ditt varumärke på lång sikt.

Ps om någon känner Zlatan får ni gärna skicka mitt brev vidare till honom:-)

Pia Anderson 
När jag var liten drömde jag om att bli fotbollsproffs, den första kvinnliga motorcykelpolisen och astronom. Idag lever jag min dröm som föreläsare, författare och processledare och har fördjupat mig inom hållbar affärsutveckling, varumärkesstrategier, medarbetarskap och ledarskap.


Jag har utvecklat modellen 5Vtill5P, skrivit böckerna Bygg ditt varumärke själv och Bygg det goda varumärket samt driver företaget 5Vtill5P och Piapodden. www.5vtill5p.se