Pia Anderson

Varumärkesledaren

Min blogg handlar om hur du som företagare kan bygga det goda varumärket, så era kunder och medarbetare blir stolta över er och blir er bästa säljare. Att bygga det goda varumärket har visat sig vara lönsamt på många sätt.

Tittar du också på Handbolls VM?

Uppsala Såg du Grundfos sargreklam? ”Support the UN Global Goals. Do the wave for the goal 13 and 6.” Jag blev väldigt nyfiken. Blev du också det?

VM är inte bara idrottsprestationer. VM är en gemenskap från tv-soffa till tv-soffa, via sociala medier och pubar. Att få heja på ett lag gemensamt, följa matcherna med spänning är inte bara underhållande utan det bygger gemenskap. Precis så vill jag att vi företagare ska jobba mot de globala målen.

Donella Meadows (2008) har tagit fram tolv hävstångspunkter som kan förändra ett system. I punkt 5 pratar hon om att förändra regler: Tänk dig att handbollen helt plötsligt fick nya regler, att du inte får ta bollen med händerna. Då blir det en ny sport. Systemet har förändrats.

I punkt 3 pratar Meadows om syftet och målet: Tänk om handbollen gick ut på att snyggast passningar vinner, då blir det också en helt annan sport.

Men just nu vill jag prata om Meadows punkt 6 som handlar om att synliggöra informationsflöden. En anledning till att sport blir så spännande är att vi från sekund till sekund får följa resultaten i realtid. Vi får även följa de andra lagens resultat och vi hoppas så klart på en finalplats.

Donella berättar om ett byggutvecklingsprojekt i Holland där elmätaren satt i källaren på det ena huset. I det andra huset placerades elmätaren i entrén. Det hus där mätaren satt i entrén hade 30% lägre elförbrukning.

För att vi ska kunna transformera våra företag in i en ny hållbar era behöver vi mäta hur väl vi arbetar med hållbarhet och synliggöra resultaten.

Uppsala stad har redan fått en rad hållbarhetspriser nu kanske vi ska ta på oss ledartröjan och skapa ett SM och VM i globala målen.

Support the UN´s Global Goals. What goals are your company doing a wave for?

Vill du veta mer? Lyssna gärna på Piapodden och gå in på www.globalamalen.se

Går demonstrationerna hand i hand med livsstilsförändringar?

Uppsala Jag är jätteglad över att så många människor världen runt demonstrerar, men min fråga är om alla verkligen är beredda på den livsstilsförändring som krävs. Eller tror vi att någon annan ska göra det åt oss?

Jag läste ett riktigt bra inlägg på Facebook. Det var en mamma som hade några tips till sina skolkande barn:

”Hej alla kids som har klimatstrejkat på fredagar!
Blir mamma och pappa lite sura över den ogiltiga frånvaron? Här kommer några finfina tips på hur du får dem på gott humör igen.
Berätta bara att:
- från och med nu behöver de inte längre hämta/lämna med bilen när du ska till skolan, träningen och till kompisar. För från och med nu kommer du att cykla var du än ska! Även om det ösregnar.
- de kan sänka din månadspeng rejält. Vem vill hålla på och konsumera i onödan liksom??
- skräpmat och Nocco är inte din grej längre. Du vill ha mer broccoli och kranvatten.
- du kommer att dra ner på klädinköpen till ett minimum. Det kommer inte in en endaste Parajumpersjacka till i din garderob! Ni ska ha klädbytardagar en gång i månaden på skolan för att få lite variation i garderoben, superklimatsmart!
- din Thailandsresa i november kan avbokas! Bara vidriga klimatfascister flyger. Ja, och du tänker minsann inte åka med i bilen ner till Italien i sommar heller. Nu är det endast tågsemester som gäller, i annat fall stannar du hemma.
- det är sluttjatat om ny mobil varje år. Vart 3:e, 4:e år är faktiskt mer rimligt att byta.
- ni vet de där halvtimmeslånga varma duscharna som det tjafsas om i familjen varenda morgon? Ett minne blott! Max 5 minuter, promise!
Lycka till! Det kommer att gå bra ska du se. What’s not to like liksom??”

Hon sätter verkligen huvud på spiken! Det är större att strejka än att sitta hemma i soffan och ha åsikter om vad politiker och företagsledare borde göra, men hur lever vi var och en egentligen? Är vi beredda på att förändra vår livsstil?

Jag har hört att varje människa på vår planet har en koldioxidbudget på 1 ton per år. I snitt släpper svensken ut 4,48 ton koldioxid per år enligt Globalis. Men vad betyder det exakt? Och hur har de tänkt runt budgeten?  Vi är drygt 7,53 miljarder människor på jorden, betyder budgeten då att vi alla tillsammans på planeten kan släppa ut 7,53 miljoner ton koldioxid? Har de då inkluderat alla företags och organisationers utsläpp och lagt dessa på vår konsumtion och varje individs koldioxidbudget? Har de även räknat in stora skogsbränder i den budgeten? Frågorna är många, men jag vet att vi tillsammans kan göra skillnad.

Därför föreslår jag att vi klimatstrejkar med plånboken under hela april. Om vi alla strejkar genom att låta bli att köpa nya kläder, skor, elektroniska prylar med mera som inte kan redovisa hur de är transporterade, producerade och under vilka arbetsvillkor de är tillverkade så gör vi skillnad.

Jag klimatstrejkar med plånboken i april, vill du också vara med i mitt demonstrationståg. Anmäl dig till Facebookgruppen ”Vi klimatstrejkar med plånboken” och gör skillnad.

 

Klimatkompensation är det som att vara otrogen?

Uppsala Tidningen Breakit intervjuade mig för några veckor sedan. De ville veta om jag hade några några tips till Isabella Löwengrip angående hennes hållbarhetsarbete. De undrade bland annat hur jag såg på att hon klimatkompenserar för sina flygresor.

I sin blogg skriver Isabella: ”Jag kan inte sluta resa”. Enligt Breakit reste Isabella till över 20 olika destinationer förra året. En enda vecka bestod nyligen av flyg till Norge, Finland och Schweiz och nu är planen att börja månadspendla till New York. Isabella nämner klimatkompensation i sin blogg. Att betala till projekt som ska sänka utsläppen med samma mängd en själv släpper ut, genom till exempel trädplanteringar och solceller.

”Att klimatkompensera är som att vara notoriskt otrogen och komma hem med blommor i tron om allt blir bra igen” svarade jag då Breakit som tips till Isabella.

I Aktuell Hållbarhets senaste nummer debatterar Christian Patay, vd Tricorona Climate Partner och Mattias Goldmann, vd Fores, om klimatkompensation tillsammans med att man aktivt jobbar för att reducera sina utsläpp. De hänvisar till mitt tips till Isabella och vill framhålla att jag anser att all klimatkompensation är som att vara otrogen, men då läste de bara halva artikeln i Breakit.

Att klimatkompensera utan att förändra någonting i sitt liv eller i sitt företag, eller till och med öka sina utsläpp tack vare klimatkompenseringen, då är vi notoriskt otrogna.

Men om man inte ser klimatkompensation som ett frikort utan jobbar aktivt för att reducera sina utsläpp så pratar vi mer parterapi än notorisk otrogenhet. 

UNT visar vägen och inspirerar genom att lyfta fram goda exempel!

Uppsala När jag idag läser lördagens UNT blir jag så stolt över att vara Uppsalabo. Engagemang, krafttag, inspiration och hopp. Den ena artikeln efter den andra, avlöser varandra, i en vilja om att visa vägen hur vi kan nå de 17 Globala målen tillsammans.

UNT rapporterar om Uppsala kommuns Klimatvecka som drar igång den 26 mars. Den riktar sig till både privatpersoner, organisationer, föreningar och företag. Så härligt att Uppsala tar nästa steg för att behålla platsen som Världens mest hållbara stad.

Jag läser vidare om Svalnas app som ska hjälpa oss att mäta våra egna utsläpp såväl som privatperson, grupp, företag och samhälle. Vi är många som väntat på något som kan hjälpa oss att mäta och synliggöra våra klimatavtryck, nu börjar det bli verklighet.

I Knivsta ska kyrkan klimatfasta till påsk och klimatsmart bussbjässe presenteras. Varje fredag kl 15-17 klimatstrejkar Uppsala vid Forumtorget i Greta Thunbergs anda och UNT har startat serien ”Rädda klimatet” som ska lyfta fram goda exempel som inspirerar, samt lyssna på vad vi läsare och uppsalabor tycker.

När jag ser ett så stort kraftfullt engagemang blomma upp i samhället känner jag mig hoppfull inför framtiden och är helt säker på att vi kommer att lyckas vända utvecklingen.

Men vi behöver se helheten och inte bara rädda världen från ett klimathot. Först snöade vi in på plastpåsar, sedan var det kött och nu är det flygresor. Världen är inte så enkel, det finns inga enkla snabba lösningar, för allt hänger ihop som ett stort holistiskt pussel. Och jag hoppas att vi med samma engagemang vill förändra världen genom att nå de 17 Globala målen som även inkluderar mänskliga rättigheter. Vi behöver kämpa lika hårt mot extrem fattigdom, orättvisor, ojämlikhet och krig.

Johan Rudströms ledare som handlar om sexhandel är ett gott exempel på varför vi behöver kämpa för mänskliga rättigheter. Artikeln som berättar om100-tals människor som tågade mot våld är även det ett gott exempel på hur vi behöver kämpa för att få en trygg stad.

Att vi fortfarande har för få kvinnor i styrelser och en ojämnställd sponsring är även de viktiga saker vi behöver förändra för att vi ska få leva i en rättvis, jämlik, fredlig värld helt fri från fattigdom och klimathot.

Jag är så stolt över att få bjuda in till Den goda varumärkesfrukosten tillsammans med UNT och chefredaktör Kalle Sandhammar. Vill du också vara en del av den samhällsförändring vi behöver genomföra är du varmt välkommen till Den goda varumärkesfrukosten den 10 april.

Om du vill veta mer redan nu kan du lyssna på Piapodden! Den finns på alla poddplattformar:-) 

Jag önskar mig inte Uggs i julklapp längre

Uppsala Min kompis Camilla visste vad hennes dotter önskade sig i julklapp. Ett par Uggs. Camilla jobbade hårt för att få tag på rätt modell, till ett bra pris. Julklappen var klar någon vecka före jul. Då kommer hennes dotter hem, djup upprörd över att fåren i Australien far illa och nu vill hon inte ha några Uggs längre.

Enligt Svensk Handels senaste hållbarhetsrapport handlar 7 av 10 konsumenter hållbara miljömärkta eller etiska livsmedel varje månad. 7 av 10 tycker att det är viktigt att handeln arbetar aktivt med hållbarhetsfrågan.

Vi lever i en spännande tid där transperens ger företag status, förtroende och ett existensberättigande. Tack vare digitaliseringen är det enklare för oss kunder att granska företagen bakom våra inköp.

Kundernas förväntningar och medias rapportering utvecklar hållbarhetsarbetet tillsammans med studier som visar att företag som integrerar hållbarhet in i sin kärnverksamhet även stärker varumärket och därmed lönsamheten.

Jag tänker mig för innan jag köper något nytt, jag har till exempel blivit bättre på att laga mina kläder istället. Det är dyrare för plånboken att ta hjälp av en sömmerska, men bättre för miljön och en möjlighet att bidra till fler arbetstillfällen. Jag har även börjat vara lite besvärlig i buitk, jag frågar var produkten är producerad. Av vem? Har de som producerat produkten bra arbetsvillkor? Är den ekologiskt producerad och återvinningsbar? På vilket sätt har produkterna transporterats hit? Jag brukar ställa dessa frågor till de som jobbar i butiken, jag känner mig lite jobbig men jag gör det ändå. Vanligtvis får jag till svar att jag kan ringa till huvudkontoret eller kolla på deras hemsida. Tjejen i kassan på Lindex impnerade stort på mig genom att kunna svara på alla mina frågor. Hon hade koll!

Camilla, är precis som jag, helt säker på att den yngre generationens konsumenter inte bara gör ett stort avtryck på marknaden genom att handla med hjärtat och inte bara med plånboken.

De påverkar även sina föräldrars sätt att tänka och påverkar deras köpmönster.

 

Pia Anderson 
När jag var liten drömde jag om att bli fotbollsproffs, den första kvinnliga motorcykelpolisen och astronom. Idag lever jag min dröm som föreläsare, författare och processledare och har fördjupat mig inom hållbar affärsutveckling, varumärkesstrategier, medarbetarskap och ledarskap.


Jag har utvecklat modellen 5Vtill5P, skrivit böckerna Bygg ditt varumärke själv och Bygg det goda varumärket samt driver företaget 5Vtill5P och Piapodden.