Pia Anderson

Varumärkesledaren

Min blogg handlar om hur du som företagare kan bygga det goda varumärket, så era kunder och medarbetare blir stolta över er och blir er bästa säljare. Att bygga det goda varumärket har visat sig vara lönsamt på många sätt.

Tittar du också på Handbolls VM?

Uppsala Såg du Grundfos sargreklam? ”Support the UN Global Goals. Do the wave for the goal 13 and 6.” Jag blev väldigt nyfiken. Blev du också det?

VM är inte bara idrottsprestationer. VM är en gemenskap från tv-soffa till tv-soffa, via sociala medier och pubar. Att få heja på ett lag gemensamt, följa matcherna med spänning är inte bara underhållande utan det bygger gemenskap. Precis så vill jag att vi företagare ska jobba mot de globala målen.

Donella Meadows (2008) har tagit fram tolv hävstångspunkter som kan förändra ett system. I punkt 5 pratar hon om att förändra regler: Tänk dig att handbollen helt plötsligt fick nya regler, att du inte får ta bollen med händerna. Då blir det en ny sport. Systemet har förändrats.

I punkt 3 pratar Meadows om syftet och målet: Tänk om handbollen gick ut på att snyggast passningar vinner, då blir det också en helt annan sport.

Men just nu vill jag prata om Meadows punkt 6 som handlar om att synliggöra informationsflöden. En anledning till att sport blir så spännande är att vi från sekund till sekund får följa resultaten i realtid. Vi får även följa de andra lagens resultat och vi hoppas så klart på en finalplats.

Donella berättar om ett byggutvecklingsprojekt i Holland där elmätaren satt i källaren på det ena huset. I det andra huset placerades elmätaren i entrén. Det hus där mätaren satt i entrén hade 30% lägre elförbrukning.

För att vi ska kunna transformera våra företag in i en ny hållbar era behöver vi mäta hur väl vi arbetar med hållbarhet och synliggöra resultaten.

Uppsala stad har redan fått en rad hållbarhetspriser nu kanske vi ska ta på oss ledartröjan och skapa ett SM och VM i globala målen.

Support the UN´s Global Goals. What goals are your company doing a wave for?

Vill du veta mer? Lyssna gärna på Piapodden och gå in på www.globalamalen.se

Kasta bort och köpa nytt – vi behöver omvärdera vad god kvalitet betyder

För sex år sedan köpte jag en ny kökslampa, redan efter två år fick jag kasta den. Det fanns inte längre den typen av glödlampor att köpa. Vi behöver omvärdera vad som är god kvalitet!

Jag får lov att köpa ännu en ny kökslampa, den här gången en PS lampa från Ikea. Redan då jag monterade ihop lampan insåg jag att kvaliteten inte var den bästa. Den kändes lite rapplig och skör i sin plastkonstruktion. Och efter bara två år var den trasig. Jag tar med mig lampan till Ikea i Uppsala och frågar om de har några reservdelar, men det har de inte, vare sig i butiken eller på centrallagret. Jag får dock tipset att leta efter en likadan begagnad lampa på Blocket. Nu har jag två likadana lampor, en för reservdelar och en som hänger i taket.

I födelsedagspresent fick Charlie en bollvägg som även kallas rebounder (en bollvägg som består av ett nät i en stålram). Redan efter ett år har nätet pulveriserats sönder. Jag åker tillbaks till Intersport och frågar om jag kan få beställa ett nytt nät. Nu uppstår ett nytt problem, de har bytt leverantör. Just nu vet jag att de jobbar hårt för att hitta ett nytt nät till Charlies bollvägg och jag hoppas innerligt att de hittar ett. Det känns ju verkligen inte klokt att behöva kasta hela metallkonstruktionen och köpa en ny bollvägg.

Vi behöver definiera om betydelsen av god kvalitet. En produkt av god kvalitet har en lång livslängd eftersom den går att reparera. Något som också spelar stor roll är producenternas arbetsvillkor, hur mår människorna som jobbar i fabriken? Och hur ser transporten ut? När produkten levt färdigt ska den kunna återvinnas och då spelar det faktiskt stor roll hur de olika materialen har blandats redan i produktionen. God kvalitet betyder att vi sätter det sociala och ekologiska perspektivet för det kortsiktigt ekonomiska.

Nu håller jag tummarna för ett nytt nät till Charlies bollvägg!

Allt du gör och säger varje dag – året runt– bygger varumärket

Uppsala Precis allt du gör och säger – 24 h per dygn, 7 dagar i veckan, 365 dagar per år – bygger varumärket. När det är på det viset kan du bara förhålla dig till det på två sätt, antingen bygger du varumärket medvetet eller så låter du det ske omedvetet. Vad väljer du?

Redan Aristoteles funderade över meningen med livet och menade att alla människor har ett telos, ett högre syfte med sitt liv. Han menade även att om vi människor hittar vår mening med livet och får leva inom ramen för våra värderingar, mår vi bättre och får blomma ut och bli våra bästa jag.

Aristoteles beskrev även hur en Polis (liten avgränsad stat i Antikens Grekland) fungerar vilket påminner en hel del om hur ett företag bör fungera då vi tar ett samhällsansvar inom ramen för vår vision och värderingar.

Jag har spelat in en film där jag beskriver hur allt behöver hänga ihop från individens mening med arbetslivet, till företagets vision och de globala målen, och hur det bygger varumärket medvetet i precis allt det du och dina medarbetare gör och säger varje dag.

Det är min sommarpresent till dig!

Om du vill fördjupa dig och lyssna på Bygg det goda varumärket i hängmattan i sommar så finns den nu som Kortfattad ljudbok på Storytel, Bookbeat och Nextory.

Glad sommar! / Pia 

Tillit är hårdvaluta för hållbara varumäken

Herräng  

Tillit är det vackraste ordet jag vet. Precis så som tillit växer fram ömsesidigt mellan människor, är ordet uppbyggt tvåvägs. Tillit blir samma ord oavsett om du läser det från höger eller från vänster.

Jag tänker att tillit börjar med att först och främst ha tillit till sig själv, till sin omgivning och till framtiden. Det är både härligt och utmanande att släppa taget och lita på sig själv, andra människor och framtiden fullt ut. Tillit är den enda logiska valmöjligheten vi människor har. Att välja den andra vägen, kontroll, är ett totalt energiläckage.

Hur skapar man då tillit på en arbetsplats, där medarbetarna har full tillit till sig själva, till varandra (oavsett position), till kunderna och till framtiden?

Jag har precis anlitat en snickare, han har lämnat en offert på den altan vi ska bygga. Han har inte sagt till mig hur många timmar det ska ta och jag har inte frågat. Jag granskar kostnaden för en altan och inte de timmar han lägger ned. Jag ser hur fin altanen blir och hur snabbt och bra han jobbar, en tillit växer fram och jag ser att det här kommer att bli riktigt bra. Men tilliten växer fram ömsesidigt, skulle han låta bli att dyka upp, hitta på bortförklaringar eller slarva så grusas min tillit till honom. Känner du att du måste kontrollera hur många timmar dina medarbetare eller leverantörer lägger ned, vågar du inte lita på dem?

Tillit är tvåvägs, för att medarbetare och kunder ska lita på dig behöver du lita på dem, fullt ut, och utan kontroll. Det är det första steget till tillit att själv våga släppa taget och sluta kontrollera. Att våga lita på människor tills de helt enkelt bevisar motsatsen är ett enkelt och logiskt val.

För några år sedan hade jag verkligen otur. Jag skulle sälja mitt hus och höll på och flyttstädade. Då tappar jag en olivoljeflaska på spishällen. Och den spricker mitt itu! Jag åkte till Ikea för att köpa en ny och installerar den. Några dagar senare faller en kolsyrepatron rakt ned över den nya spishällen. Och spisen är trasig igen. Hur berättar man detta på ett trovärdigt sätt för sitt försäkringsbolag? Länsförsäkringar i Uppsala lyssnade på mig och trodde på mig. Jag behövde inte ens lämna in några kvitton på spisarna. Det är en sådan skön känsla när någon verkligen visar full tillit.

Kontroll kostar massor av tid och energi i onödan, för det man vill uppnå med kontroll ger precis motsatt effekt. Det är som svartsjuka, den man försöker kontrollera vill vara fri och går sin väg.

Tillit är det vackraste ord jag vet och är kärnan i ett hållbart varumärke.

Är du nyfiken på hur du bygger ett hållbart varumärke? Lyssna då på Piapodden, läs boken Bygg det goda varumärket eller gör någon av de digitala övningspaketen.

Vaknade du upp i en ny värld i morse?

Uppsala Skillnaden mellan hållbar tillväxt och ekonomisk tillväxt är egentligen lika stor som skillnaden mellan att planeten är rund istället för platt. Idag krävs det mer kreativitet för att bygga och utveckla ett framgångsrikt företag.

Tittade du ut genom fönstret och såg samma värld som du sett varje morgon, fast du såg den på ett annorlunda sett. Har du sakta men säkert insett att den världsbild vi levt i, under hela vår uppväxt, kanske inte är helt sann?

Kanske är skillnaden mellan den världsbild vi levt i fram tills nu lika stor som skillnaden mellan en platt planet och en rund planet. Jorden har inte oändliga resurser. Jorden har begränsade resurser som kan ta slut en dag.

Om du jobbar med affärsutveckling misstänker jag att du kanske läst någon form av marknadsekonomi. Hela idén med marknadsekonomin är ekonomisk tillväxt. Idag pratar vi om hållbar tillväxt. Skillnaden mellan hållbar tillväxt och ekonomisk tillväxt är egentligen att vi behöver vara mer kreativa. Vi behöver skapa nya produkter och tjänster, som inte belastar vår planet och mänskligheten, utan som tillför god energi till människor, natur och djur.

Hållbar tillväxt betyder att vi först och främst säkerställer att vårt företag tillgodoser mänskliga rättigheter både socialt och ekologiskt innan vi värdesätter det ekonomiska perspektivet. Kvalitet till lägsta pris är inte förbi, men före dessa två gamla sanningar behöver vi först säkerställa att företaget:

1) Står upp för mänskliga rättigheter hos samtliga intressenter hos ert företag. Vad är då intressenter? Direkta intressenter är de som aktivt valt att ha en relation med ert företag. Till exempel ägare, medarbetare, kunder och leverantörer.

Indirekt intressenter är de som inte valt att ha en relation till ert företag, utan bara råkat komma i vägen. Så som leverantörens medarbetare och familjer, medarbetarnas familjer med flera samt alla de människor, djur och natur som blir påverkade av företaget på gott eller ont.

2) Gynnar det ekologiska systemet som människan lever i. Människan är en del av helheten och klarar sig inte utan vare sig natur eller djur. Människan kan inte heller leva i alla klimat. (Dessutom har natur och djur ett eget värde som inte har som utgångspunkt att vara en resurs för människans ekonomiska behov eller för människans behov av friluftsliv.)

När du säkerställt dessa två punkter (1 och 2) samt att produkten och tjänsten i övrigt visar sig ha en lång cirkulär livslängd kan du sedan lägga till pris. Det har dessutom visat sig att företag som säkerställt att deras produkter och tjänster tar ett samhällsansvar genom att vara socialt och ekologiskt hållbara kan få mer betalt för sina produkter och tjänster.

Jag vet att vi blir mer kreativa då vi har begränsade resurser och jag vet också att i Kina betyder tecknet för kris även möjligheter.

Välkommen till en ny värld full med framgångsrika kreativa företag.

ps Har du sett de digitala övningspaketen du kan göra för att få ett bättre grepp om hållbar affärsutveckling? 

Går demonstrationerna hand i hand med livsstilsförändringar?

Uppsala Jag är jätteglad över att så många människor världen runt demonstrerar, men min fråga är om alla verkligen är beredda på den livsstilsförändring som krävs. Eller tror vi att någon annan ska göra det åt oss?

Jag läste ett riktigt bra inlägg på Facebook. Det var en mamma som hade några tips till sina skolkande barn:

”Hej alla kids som har klimatstrejkat på fredagar!
Blir mamma och pappa lite sura över den ogiltiga frånvaron? Här kommer några finfina tips på hur du får dem på gott humör igen.
Berätta bara att:
- från och med nu behöver de inte längre hämta/lämna med bilen när du ska till skolan, träningen och till kompisar. För från och med nu kommer du att cykla var du än ska! Även om det ösregnar.
- de kan sänka din månadspeng rejält. Vem vill hålla på och konsumera i onödan liksom??
- skräpmat och Nocco är inte din grej längre. Du vill ha mer broccoli och kranvatten.
- du kommer att dra ner på klädinköpen till ett minimum. Det kommer inte in en endaste Parajumpersjacka till i din garderob! Ni ska ha klädbytardagar en gång i månaden på skolan för att få lite variation i garderoben, superklimatsmart!
- din Thailandsresa i november kan avbokas! Bara vidriga klimatfascister flyger. Ja, och du tänker minsann inte åka med i bilen ner till Italien i sommar heller. Nu är det endast tågsemester som gäller, i annat fall stannar du hemma.
- det är sluttjatat om ny mobil varje år. Vart 3:e, 4:e år är faktiskt mer rimligt att byta.
- ni vet de där halvtimmeslånga varma duscharna som det tjafsas om i familjen varenda morgon? Ett minne blott! Max 5 minuter, promise!
Lycka till! Det kommer att gå bra ska du se. What’s not to like liksom??”

Hon sätter verkligen huvud på spiken! Det är större att strejka än att sitta hemma i soffan och ha åsikter om vad politiker och företagsledare borde göra, men hur lever vi var och en egentligen? Är vi beredda på att förändra vår livsstil?

Jag har hört att varje människa på vår planet har en koldioxidbudget på 1 ton per år. I snitt släpper svensken ut 4,48 ton koldioxid per år enligt Globalis. Men vad betyder det exakt? Och hur har de tänkt runt budgeten?  Vi är drygt 7,53 miljarder människor på jorden, betyder budgeten då att vi alla tillsammans på planeten kan släppa ut 7,53 miljoner ton koldioxid? Har de då inkluderat alla företags och organisationers utsläpp och lagt dessa på vår konsumtion och varje individs koldioxidbudget? Har de även räknat in stora skogsbränder i den budgeten? Frågorna är många, men jag vet att vi tillsammans kan göra skillnad.

Därför föreslår jag att vi klimatstrejkar med plånboken under hela april. Om vi alla strejkar genom att låta bli att köpa nya kläder, skor, elektroniska prylar med mera som inte kan redovisa hur de är transporterade, producerade och under vilka arbetsvillkor de är tillverkade så gör vi skillnad.

Jag klimatstrejkar med plånboken i april, vill du också vara med i mitt demonstrationståg. Anmäl dig till Facebookgruppen ”Vi klimatstrejkar med plånboken” och gör skillnad.

 

Pia Anderson 
När jag var liten drömde jag om att bli fotbollsproffs, den första kvinnliga motorcykelpolisen och astronom. Idag lever jag min dröm som föreläsare, författare och processledare och har fördjupat mig inom hållbar affärsutveckling, varumärkesstrategier, medarbetarskap och ledarskap.


Jag har utvecklat modellen 5Vtill5P, skrivit böckerna Bygg ditt varumärke själv och Bygg det goda varumärket samt driver företaget 5Vtill5P och Piapodden.