SIGNERAT SAKINE MADON. I veckan rapporterade Sveriges Television om "miljonregn över höginkomsttagare i höstbudgeten" (6/9). Man kunde nästan se framför sig hur regeringen skickar ut helikoptrar för att släppa ner sedelbuntar över lyxvillor i Kåbo och liknande områden i landet.

Även Sveriges Radio framställde slopandet av värnskatten som en utgiftspost. Ekot sa följande i ett inslag om Liberalerna: "Trots att Nyamko Sabuni betonar vikten av att prioritera rättsväsendet, lägger Liberalerna betydligt mindre pengar på det än vad kostnaden är för en annan viktig fråga för Liberalerna, slopad värnskatt" (9/9).

För det första är det inte att "få" pengar om staten inte tar 100 procent av intjänade kronor i skatt. Vi betalar in till det gemensamma för viktiga saker som vård, rättsväsende, skolmat och fungerande vägar. Men en skattesänkning är alltså inte att staten delar ut gåvor. Det är att människor får behålla mer av sina egna pengar.

För det andra "lägger" inte Liberalerna pengar på att värnskatten tas bort. Som konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz uttrycker det: "avskaffandet av värnskatten är självfinansierad eftersom folk arbetar mer och utbildar sig mer". Professor Lars Calmfors tror inte heller "att det kommer att kosta något" på sikt.

Nu kan man för all del ändå vara emot att skatten tas bort. Får höginkomsttagare behålla mer av sin inkomst ökar inkomstskillnaderna. Bra eller dåligt? Vilka och hur höga skatter vi ska ha är en ideologisk fråga. Liberalernas tidigare partiledare Jan Björklund brukade säga att socialister bekämpar rikedom medan liberaler bekämpar fattigdom. Socialister framhåller gärna att de bekämpar inkomstklyftor. Och har man som utgångspunkt att staten bör vara större är det inte märkligt att man ser skattesänkningar som något som tas från det gemensamma.

Men ideologiskt neutralt är det inte. Till SVT:s försvar ska sägas att kanalen nämner att den slopade värnskatten inte kommer "att göra att fattiga människor får mindre i plånboken nästa år". Man kan däremot fundera över om någon verkligen trodde att Liberalernas och Centerpartiets politik går ut på att fattiga ska ha mindre pengar. Det är snarare en inkomstskattehöjning som skulle leda till tunnare plånböcker.

Sverige har världens högsta marginalskatter och värnskatten var tänkt att vara tillfällig när den infördes efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. När den tas bort kommer fler att ta det där extra ansvaret – och den extra lön som följer med det – på jobbet. Fler arbetade timmar betyder fler kronor i skatt för det gemensamma.

Så kan man också se på det så kallade "miljonregnet".